Insikter från vårt team

I och med att mekanismen för gränsjustering av koldioxidutsläpp (CBAM) går in i sin slutgiltiga fas blir CBAM mer än bara en fråga om att följa regelverket. Det handlar också om kostnadshantering, prissättning och affärsmässig beredskap. För många företag som importerar CBAM-varor är en av de mest praktiska utmaningarna att förstå hur CBAM kommer att påverka råvarukostnaderna och hur dessa kostnadseffekter bör återspeglas i produktpriserna.

I december 2025 antog EU flera genomförandeförordningar som reglerar den slutgiltiga (obligatoriska) fasen av koldioxidgränsjusteringsmekanismen (CBAM) samt ett förslag om att utvidga CBAM:s tillämpningsområde i framtiden. Flera viktiga bestämmelser i detta omfattande regelpaket (cirka 5 000 sidor) gäller i alla EU:s medlemsstater från och med den 1 januari 2026.

Affärsmiljön utvecklas ständigt. Geopolitiska spänningar, klimatförändringar, förändrade regleringar och stigande förväntningar från intressenter utmanar traditionella ledningsmodeller. I denna dynamiska miljö bör riskhantering och företagsansvar inte längre fungera som separata processer utan som sammankopplade system med ett gemensamt mål: att säkerställa affärskontinuiteten och bygga långsiktig framgång på en hållbar grund.

I december 2025 överlämnade EFRAG sitt utkast till förenklade europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarder (ESRS) till Europeiska kommissionen som teknisk rådgivning. Kommissionen förväntas anta de föreslagna ändringarna genom en delegerad akt under första halvåret 2026. De reviderade standarderna för hållbarhetsrapportering syftar till att minska rapporteringsbördan för företag genom att införa större flexibilitet i CSRD-rapporteringen, samtidigt som de centrala målen i EU:s gröna givande bibehålls. Innehållet i de reviderade ESRS har utformats genom omfattande kontakter och samråd med mer än 700 intressenter, däribland upprättare, hållbarhetsverifierare och investerare.

Mekanismen för justering av koldioxidutsläpp vid gränserna (CBAM) är ett EU-instrument som syftar till att förhindra koldioxidläckage, dvs. att utsläpp flyttas utanför EU. Med koldioxidläckage avses en situation där företag som är verksamma inom EU flyttar sin koldioxidintensiva produktion till länder med en mindre strikt klimatpolitik än EU, eller när produkter som tillverkas inom EU ersätts av importerade produkter med ett större koldioxidavtryck.

Grön finansiering innebär finansiella verktyg som stöder en miljömässigt hållbar utveckling genom att styra kapital till projekt som använder naturresurser på ett ansvarsfullt sätt och främjar en koldioxidsnål ekonomi. Hållbar finansiering är ett bredare begrepp som inkluderar grön finansiering och tar hänsyn till miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer (ESG).

Initiativet Science Based Targets (SBTi) hjälper företag att sätta upp mål för minskade utsläpp av växthusgaser i linje med Parisavtalets 1,5°C-mål, EU:s Green Deal och den globala nollvisionen för 2050. SBTi är det ledande vetenskapsbaserade ramverket för företagens klimatarbete, och över 11 500 företag världen över har redan anslutit sig.

En klimatfärdplan är ett viktigt verktyg för företag som vill säkra sin konkurrenskraft och sitt ansvarstagande i framtiden. Den ger en tydlig riktning, underlättar beslutsfattandet och stärker intressenternas förtroende.

Omnibus I-direktivförslaget innebär ändringar i direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD), med målet att förenkla och lätta på rapporteringsbördan för företag.

VSME (Voluntary Sustainability Reporting Standard for Non-Listed SMEs) är EU:s nya frivilliga standard för hållbarhetsrapportering för små och medelstora onoterade företag. VSME är ett förenklat och effektivt sätt att rapportera ESG-data i linje med ramverken CSRD och ESRS.

Europeiska unionen har antagit en ny branschgemensam förordning (2023/1115) för att minska avskogningen och skogsförstörelsen i världen. Förordningen inför viktiga nya skyldigheter för att säkerställa spårbarhet och hållbarhet för ursprunget för de produkter som omfattas av förordningen.

CSRD inför strikta standarder för hållbarhetsrapportering. Företag måste genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning, uppfylla ESRS-krav och digitalt tagga sina rapporter. Läs mer om vem det gäller, vilka krav som ställs och hur du förbereder di på bästa sätt.

CSRD kräver att hållbarhetsredovisningen ska vara digitalt taggad. En tagg är en digital beteckning på information, vilket gör rapporten maskinläsbar och specificerar varje datapunkt med en unik identifierare